Spännande program för 2011

Vi planerar många spännande aktiviteter 2011; helgkurser mot privatpersoner och entreprenörer. I år kommer vi att sprida ut oss inom ett större geografiskt område, vilket är naturligt eftersom våra medlemmar och kunder är spridda. Vi planerar seminarier inom bl a alternativ byggande och medeltida byggtekniker, lagstiftning som nya Plan & Bygglagen, arbetsmiljösamordning och konsumenträtt. Ett samarrangemang med bl a Hantverkslaboratoriet och Jönköpings läns museum om Ingatorps Kyrkbod - landets äldsta profana timmerbyggnad -genomförs i april. Hantverk i Historiska hus kommer att fortsätta och vi kommer att visa äldre fastigheter som fått kulturmiljöstöd bl a Säby Kyrka, Linneryds gård och Hyltan Metall. Vår för hoppning med Historiska hus är att vi även ska få större kontaktyta mot företag som är intresserade av äldre hus, men som inte jobbar så aktivt med det idag. För Länsstyrelser, stift, kommuner, Hembygdsföreningar eller andra aktörer som är delaktiga i förvaltande av äldre fastigheter kan vi bistå med skräddarsydda utbildningar.

Linneryd

Dags för bokslut

Det är dags att summera 2010. Men den 26 oktober hade Byggnadsvård Qvarnarp femårsjubileum.

Vi var 7 företagare, som inte ville att namnet Byggnadsvård Qvarnarp skulle försvinna när det kommunala projektet lades ned. I oktober 2005 startades då det nya Byggnadsvård Qvarnarp, som en ekonomisk förening. Vi byggde hemsida, gav ut en katalog med ett ambitiöst kursprogram, hade föreläsningar, söndagsskolor, Kvarnarpsdagar, knöt avtal med Eksjö kommun om att hyra snickeriet på Kvarnarps gård. Vi hade landets största kursutbud och erbjöd 35 kurstillfällen på ett år.
Kurserna är centrala i vår verksamhet eftersom det är ett sätt att utbilda våra kunder, marknadsföra våra medlemmar och öka intresset för byggnadsvård.
2010 tog vi ett steg tillbaka, vi drog ned på antalet kurser och publika aktiviteter. Vi förhandlade om avtalet med Vuxenskolan, och våra lärare fick betalt. Trots det har vi t o m i år lagt ner uppskattningsvis ca 10 manår i ideellt arbete.

Idag är vi 20 medlemsföretag och 6 plantskoleföretag. Det är väldigt bra!
Något som är ännu bättre är att vi verkligen är ett aktivt nätverk, som har utbyte av varann. Hela tiden pågår minst ett uppdrag, som vi är flera medlemmar på. 2008 gjorde vi en undersökning i slutet på året, och kom fram till att det pågått ca 40 samuppdrag, till ett värde av ca 1,5 miljon. Då var vi 12 medlemmar, nu är vi nästan dubbelt så många. Storleken på samuppdragen uppgår idag till flera miljoner kronor.
Vi kan erbjuda våra kunder kvalificerade kunskaper och tjänster för att vårda deras fastigheter, och kan också erbjuda hela kedjan med erforderliga kompetenser. För företagen i nätverket innebär det att vi får uppdragsförfrågningar genom varandra - och om någon har för mycket eller för lite att göra så går det att lösa i nätverket. Vi har kollegor, med den trygghet som det innebär. Vi hjälps åt med vår egen kompetensutveckling. Vi kan praktisera hos varann, gå på våra kurser.Vi stöttar nya företag i Plantskolan, för ju fler som jobbar inom byggnadsvården – desto bättre! Vi tror på samarbete istället för konkurrens.
Vårt varumärke är ett kvalitetsmärke, det är en anledning till varför vi startade utbildningar i konsumenttjänstlagen och som kommer att fortsätta nästa år.

Under året har vi haft 54 kursdeltagare på 9 helgkurser, totalt är vi sedan starten 2006 uppe i 322 personer eller totalt 5152 manutbildningstimmar. Vi har haft 161 pers på seminarier och föreläsningar i år, totalt är vi uppe i ca 220 personer eller ca 450 timmar ut. Vi har haft temadag Ekologiskt byggande med Bokalders, och kommer att fortsätta förkovra oss inom alternativt byggande. Genom Hantverk i Historiska Hus har vi besökt fyra kulturmiljöer i länet för att diskutera byggnadsvård. Vid 6 offentliga tillfällen i år har vi visat byggnadsvård, vi är uppe i 40 tillfällen totalt vilket innebär hundratals timmar när vi mött allmänheten. Under året har vi haft ca 65.000 besökare på hemsidan och är nu uppe i ca en kvarts miljon besökare totalt. Vi har haft ca 80 nyheter i år på vår blogg om vad vi gör. Det är 107 personer som följer oss på Facebook. Vi har haft annonser i bl a Byggnadskultur, Byggnadsvårdstorget och Gård & Torp.

Vi har samarbete med ideella föreningar som Svenska Byggnadsvårdsföreningen, Broarps Vänner, Södra Skogsbygdens timmerhusförening, Naturskyddsföreningen, Nätverket för Byggnadsvård i Värmland. Vi samarbetar med Länsstyrelsen i Jönköping och Nässjö kommun, Jönköpings Läns museum, hembygdsförbundet.

Det är många människor som vet vad Byggnadsvård Qvarnarp är, och vilka våra medlemmar är.
Det är bra för våra entreprenörer, husen och deras ägare...och för kulturmiljövården i vår region!

Nätverksträff i juletid

Byggnadsvård Qvarnarp hade en julfest i Eksjö igår med ca 30 personer, med trevlig samvaro och diskussioner om nätverkets framtid och inriktning nästa år. Det var bitvis livliga diskussioner om byggnadsvård, nätverksutveckling, samverkanspartners, och företagande. Det är mycket spännande på gång, information om detta kommer snart. Timmermännen Robin Andersson, Anders Wier och Jocke Erixon kan mer än svinga yxan, och bjöd på lite rock.
Foto: Arja Källbom

Åtta meter eksyll på plats

Svensk Byggtradition jobbar på Åskogs kvarn, med timmerlagningar. Den åtta meter långa eksyllen är på plats..och några varv till. På bilden syns Per Zackrisson, Gunnar Zackrisson och Anders Wier, tillsammans med ägaren. Foto: Arja Kälbom

Nominering byggnadsvårdsutmärkelse

Bostadsrättsföreningen Sture, kvarteret Läderlappen, i Jönköping är nominerade till Byggnadsvårdsutmärkelse för restaurering av trapphus i sin fastighet. Arbetet har utförts av två av våra medlemmar, Arja Källbom och Anne Håkansson Kalsås. Vid restaureringen togs originalmarmoreringar fram, kalkmålningar rengjordes, äldre måleri rekonstruerades (i t ex marmorerad bröstning), ådring av snickerier. Vi gläds åt nomineringen, och hoppas att denna ambitiösa bostadsrättsförening ska uppmärksammas. I fjol gick utmärkelsen till bostadsrättsföreningen Öster, kvarteret Flöjten, för restaurering av fem trapphus. Arbetet utfördes av samma medlemmar. Båda bostadshusen är från 1920-talet.

Olika aktörer vid ändrad användning av byggnader

Med anledning av diskussionen om ändrad användning BvQ ordnade i Skillingaryd 12 nov, se tidigare referat, framför jag några personliga reflektioner, se bild nedan.

Att restaurera, bygga om eller –till är en process där många intressen ska förenas.
Det är inte givet vilken tyngd de olika intressena har i olika projekt, det är givet att det är olika. Tydlig argumentation, lyhördhet för andras argumentation - och fantasi - torde ge det bästa resultaten enligt mitt sätt att se det.
Ramen sätts av kommunen i plan och bygglov- bygganmälan och/eller av länsstyrelsen för t.ex. byggnadsminnen, bidragsärenden.
Beslut fattas av byggherren.
Kommentera gärna detta inlägg!
Per Zackrisson

BEVARA!

Två av våra medlemmar knyter ett samarbete med två gotländsKa företag för att kunna erbjuda bredare kompetens och möjlighet att åta större uppdrag. Arja Källbom och Anne Håkansson/Britt-Marie Wickberg samarbetar nu med ARS Mundi Konservering AB och Byggnadshyttan på Gotland. Där finns Marleen Kolmodin och Rebeca Kettunen, som främst konserverar sten och måleri. BEVARA! arbetar med kyrklig och profan dekorativ konst i form av måleri, sten, tapeter och förgyllning.
Förutom restaurering, ägnar vi åt konservering, rengöring, retuschering, rekonstruktion över hela södra Sverige. Våra bakgrunder är byggnadsantikvarier, konstnärinnor, konservator, dekorationsmålare, fotografer... Vi tar fram program, arbetsbeskrivningar, utför färgundersökningar och färgsättningsförslag, antikvarisk medverkan, projektering, rådgivning. Besök vår hemsida www.bevaras.se.
Foto: Annons i Gård & Torp nr 8 /2010

En RIKTIG utmaning - ombyggnad av Finska kyrkan

Finska kyrkan på marinbasen i Karlskrona, även kallad Badstugan för tågvirke är ett statligt byggnadsminne och ingår även i världsarvet. Vår arkitekt Lennart Grandelius var antikvariskt ansvarig för projekteringen av kyrkan då den skulle omvandlas till Sjösäkerhetsskola för några år sedan. Boden byttes skepnad från att varit skräpbod de sista åren till att bli undervisnings – och kontorslokaler, med varsamt beaktande av kulturhistoriska värden –samtidigt som kraven för moderna lokaler skulle tillgodoses. Uppdragsgivare var Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen i Blekinge. Uppdraget var att dels beskriva de kulturhistoriska värdena, dels lägga ribban för vilka ingrepp som skulle kunna accepteras och slutligen aktivt medverka till att de kulturhistoriska värdena respekterades under hela projekteringen. Grandelius beskrivning av värdena samt program låg till grund för ämbetets tillståndsbeslut. Antikvarisk medverkan under byggstadiet utfördes sedan av en antikvarie från Blekinge länsmuseum. Av skyddsföreskrifterna för byggnadsminnesförklaringen framgår:
1. Byggnaden får inte rivas, ej heller till sitt yttre byggas om eller på annat sätt förändras
2. Ingrepp får inte göras i byggnadens stomme eller ursprungliga rumsindelning.
3. Byggnaderna skall underhållas så att de inte förfaller. Vård- och underhållsarbeten skall utföras på sådant sätt att det kulturhistoriska värdet inte minskar. Underhållet skall ske med material och metoder som är anpassade till byggnadens egenart.

Byggnaden är en av Karlskronas äldsta byggnader. Från slutet av 1600-talet fram till 1724 användes byggnaden för impregnering av allt tågvirke som tillverkades i det närliggande tråddrageriet. Att den kallades Finska kyrka beror på att de som kokte tjäran och impregnerade tågvirket var finska krigsfångar. Efter 1724 användes byggnaden till förvaring av mastvirke, tagel och tåg. För att klara de stora lasterna, försågs byggnaden med en stor mängd stolpar . På vindsplan stod bl.a.112 stycken stolpar 8” x 8” c/c 1200. I detta plan skulle undervisnings - och konferenslokalerna förläggas! De kulturhistoriska värdena bestod, bland annat, i just den bärande stommen. Målsättningen från begynnelsen var att hela den bärande trästommen skulle bibehållas intakt och helt synlig Att inte tillåta några ingrepp, var en stor utmaning. På det stora hela lyckades ombyggnaden ske, med undantag för några som togs bort för att lämna plats åt utrymningstrappa och hiss. Alla ändringar gjordes reversibla.

Timmerstommen har en stor mängd timmermansmärken; monteringsmärken, identitetsmärken, administrativa märken, dateringar och klotter. Dessa har dokumenterats av Alexandru Babus och är mycket spännande.
Byggnaden har genom de över 300 åren varit i ständig förändring. Ombyggnaden är dock en av de mer genomgripande, med undantag av 1725 års totala omvandling. Det är en del av byggnadens historia att bli anpassad och omformad under 300 år, efter varje generations olika behov. Många generationers spår kommer att finns kvar även efter den nu aktuella ombyggnaden – fullt läsbara i konstruktionerna och fasaderna. Foton: Lennart Grandelius

Med omsorg om detaljer

Med omsorg om detaljer rustar Ragnar Söderman och Petra Ensjö Einarsson gården Stockeryd i närheten av Lekeryd. Med varsam hand får gården nytt liv av dessa två kompetenta byggnadsvårdare. Bilden syns lagningar av portar och timmer och en mycket välgjord och snygg lucka för katten!

Foto: Petra Ensjö Einarson och Ragnar Söderman

Välkommen, Timmertradition !

Tomas Svensson är nybliven medlem i Byggnadsvård Qvarnarp och hans företag heter Timmertradition. Han är utbildad på Högskolan Gotlands timmermansutbildning "Nordsvenskt timmerbyggande" i Järvsö, som är inriktad på timring, timmerlagningar, fönstertillverkning - trähantverk i gamla hus. Efter en tid på en fönsterrenoveringsfirma i Linköping, startades Timmertradition. Ca 2/3 år arbetade Tomas med restaureringen av Lambohovs säteri, och har även haft uppdrag med husbeståndet i Gamla Linköping (förvaltat av Bryggaregården AB). Taken på två av byggnaderna på Öna kulturreservat har också lagts om av Tomas. Förutom traditionellt timmermansarbete har Timmertradition även ett samarbete med Lovsö Loghouse.
Tomas med familj har nu tagit över en släktgård i Vimmenarp, mellan Eksjö och Nässjö. Förutom att inrätta en verkstad i ekonomibyggnaderna, har det gamla gårdssågverket startats upp och inom kort kommer den gamla stickhyveln också att börja producera takstickor.
Varmt välkommen till Byggnadsvård Qvarnarp! Vi ser fram ett givande samarbete.

Foto: Arja Källbom

Ändrad användning, möjligheter och svårigheter

Vi var 14 byggnadsvårdare som tog tillfället att informeras och diskutera kring ändrad användning av kulturhistoriska byggnader den 12 november på Skillingarydslägret.
Varje byggnad är en produkt av sin tid och sin användning. Det ställer naturligtvis stora krav när vi vill återanvända en byggnad i vår tid för en ny användning . Den tekniska statusen på byggnaden är mer en ekonomisk fråga.Grunder för ett sådant projekt är förutom byggnaden själv, en väl genomförd analys av kulturhistoriska värden och den nya användningens behov. Resultatet blir alltid en kompromiss.

I vårt exempel, Lancasterskolan i Jönköping, skulle den gamla skolan med tillbyggnader byggas om till kontor och en lägenhet. Byggnaden har enligt detaljplanen q som kräver att exteriören bevaras. I övrigt skall stor varsamhet iakttas. Byggnaden får användas till bostad, handel eller kontor. I bygglovet krävde kommunen att byggherren skulle låta göra en kulturhistorisk värdering av byggnaden. En sådan gjordes av Jönköpings Länsmuseum, en utmärkt publikation presenterade kvaliteterna och förslag till åtgärder. Åtgärdsförslagen här blev, naturligt nog, mycket stor restriktivitet mot förändringar. Denna restriktivitet kunde enligt byggherren inte förenas med användningen som kontor, varken planlösningsmässigt, säkerhetsmässigt eller energiekonomiskt. Stadsingenjörskontorets ställningstagande blev att flera av länsmuseets krav inte behövde tillgodoses. Lennart Grandelius fick uppdraget att lotsa mellan antikvariska och användarens krav. Resultatet blev ett funktionellt kontor och en lägenhet med original, kopior, och nytt. Den gamla väggpanelen finns kvar bakom den invändiga isoleringen. Utsidan är bevarad respektive rekonstruerad och fönster restaurerade.

Vid diskussionen framfördes främst tankar om olika roller i byggprocessen, inte minst kommunens som beslutsfattare i plan- och byggfrågor, antikvariens som företrädare för kulturhistoriska intressen och länsstyrelsens som remissinstans.

Deltagarna fick också en inblick i det statliga byggnadsminnet Skillingaryds läger, snabbt studiebesök i ett par av byggnaderna hann vi med under Lennarts ledning före lunch, byggnader som stått oanvända flera årtionden. Nu får de hyras ut. Då blir det fråga om ny användning och balansgången mellan kulturhistoria och användarkrav fortsätter. TACK Lennart, fastighetsägare och alla deltagare för en givande dag i Skillingaryd!

Referat av Per Zackrisson.

Mathallar och kokhus i lägret som under Grandelius ledning återfått sitt ursprungliga utseende efter att ha varit garage under en mellanperiod.
Foton: Arja Källbom

Dialogseminarium med Hantverkslaboratoriet

Den 5 november träffades en skara byggnadsvårdare och landskapsvårdare (från Jönköpings och Kalmar län) på Krusagården i Eksjö för att diskutera samarbete med Göteborgs universitet och Hantverkslaboratoriet. Det blev en intressant dag där vi diskuterade kunskapsbehov inom områdena, vilka projekt som vore intressant att starta, vilka traditionsbärande personer eller organisationer som finns i vår trakt. Det var spännande och givande diskussioner, och Byggnadsvård Qvarnarp ser fram emot framtida samarbete.

Ett finsnickrat växthus

Göran Hägg, Hägg Snickeri Bredaryd, har tillverkat detta växthus till en kund.
Tätvuxen furu och äkta linoljefärg.
Underbart..Göran, kan du inte komma och bygga ett sånt till mig också ?

Foto: Göran Hägg

Vinskänken i Eksjö

Uppdraget med att restauera entré och trapphus i Bergmanska gården/Vinskänken 2 i Eksjö är klar för denna etapp. Ekådrad bröstning och laserad boasering med högklassiga snickerier från slutet på 1920-talet är åter fina; de har retuscherats och delvis rekonstruerats. Tapeten och det pappspända taket har reparerats. Nu väntar vi på att Hagelsrums Hnadtryck ska leverar nytryck av tapeten, det fattas några våder. Restaureringsmålare var Arja Källbom och antikvariskt medverkande Lennart Grandelius.

Åskogs kvarn och såg

Svensk Byggtradition har påbörjat omfattande timmer-reparationer av Åskogs kvarn och såg. Bl a ska en åtta meter långeksyll sättas på plats. Kvarnen är unik och det enda exemplaret i landet, där hjulet roterar åt"fel" håll (med bakvattnet). Anläggningen var i drift in på 1990-talet. Förhoppningsvis kan hjulet rekonstrueras i framtiden. Timmermän på plats är Gunnar Zackrisson och Anders Wier, antikvarisk medverkande Arja Källbom.

Foto: Arja Källbom

Restaurering av orgelfasaden i Sofia Kyrka

Anne Håkanssons Måleri restaurerar f n orgelfasaden i Sofia Kyrka i Jönköping. Kyrkan och orgeln är från 1886, i nygotisk stil. Prov på den ursprungliga bemålningen har skrapats fram, och under den nuvarande färgskiktet finns en ekådring i två toner. Förhoppningsvis kan den ursprungliga målningen ts fram eller rekonstrueras. På plats finns förutom Anne Håkansson även Britt-Marie Wickberg och Pierre Håkansson.
Foto: Arja Källbom

Nya kvalificerade plantskoleföretag

Välkomna Ragnar Söderman och Petra Ensjö Einarsson, som nya plantor hos Byggnadvård Qvarnarp!

Ragnar driver Söderman Byggnadsvård, och har bl a ett års utbildning inom vikingatida byggnadstekniker, ett års traditionell timmermansutbildning i Järvsö, samt ett år lärlingspraktik hos Skansens byggnadsavdelning. Ragnar arbetar med traditionellt trähantverk, byggnadsvård och byggnadssnickerier.

Petra driver Ensjö Kulturarv & Hantverk. Hon är byggnadsantikvarie och timmerman, med examen från Högskolan på Gotland. Bl a finns två års praktisk timmermansutbildning varav en ettårig i vikingatida byggnader med rekonstruktion av ett vikingahus på Birka. Bondekulturens bebygelse är ett specialintresse hos Petra. Läs mer på deras hemsida www.byggnadsvard.nu.

Det ska börjas i tid..

G.A. Nilsson ritade Röda skolan i Eksjö, som byggdes 1909-1910 i jugendarkitektur. Det är ett fantastiskt verk på många sätt, och om det har Lennart Grandelius ägnat tid åt att förklara för skolans alla elever. Hur förklarar man för en 7-åring vad en arkitekt är? Eller varför det är ett fantastiskt bygge..? Lennart vet...

Foto: Arja Källbom

Restaureringsideologier

Den 15 okt hölls vårt tredje Hantverk i historiska hus, och denna gång var vi ett gäng hantverkare och plantskoleföretag, Länsstyrelse till Julles Mekaniska verkstad i Mariannelund. Vår guide och föreläsare var Lennart Grandelius, f d stadsarkitekt i Eksjö. Julles MV har restaurerats på ett varsamt sätt under många år, med utgångspunkten att det inte ska synas och med metoder som Julle själv skulle ha använt.
Vi hade en intressant diskussion om restaureringsideologier med utgångspunkt från bl a ICOMOS 9:e paragraf och med praktiska exempel från t ex Koldinghus. Kan man restaurera en ruin, och hur? Spännande!

Foton: Arja Källbom

Takomläggning utanför Jönköping

Nu kommer huset vid kvarnen ett steg närmare det gamla utseendet. Undertaket som består av stickor har fungerat som tätskikt nu i 80år och får förstås ligga kvar under den oljehärdade masoniten. De gamla betongpannorna ersätts med enkupigt lertegel och får förhoppningsvis ligga kvar under kommande generationer.

David Gard

http://www.smalandsbyggnadsvard.se/

Bilker målar på Aschanska gården

Bilkers Måleri AB avslutade i dagarna målning av falsat plåttak på byggnadsminnet Aschanska gården i Eksjö. I fjol målades bl a fasaden med linoljefärg. Nu ska det hålla ett tag..

Nymålat plåttak på Aschanska gården i Eksjö. Foto: Arja Källbom

Både fastighetsägare och yrkesfolk

Femton intresserade och vetgiriga elever på en vecka..vi körde fulla kurser på Äggoljetempera och Reaparation av timmerstommar. Det var ca hälften fastighetsägare, och resten yrkesfolk (bl a byggare/snickare, antikvarier, ingenjörer, konstnärer) som skaffade sig hållbara kunskaper hos Byggnadsvård Qvarnarp. Timringskursen hölls av Robin Andersson och Pierre Bosson i Ingatorp utanför Tenhult, där vi i många år hjälpt Naturskyddsföreningen med byggnaderna i naturskyddsreservatet. Temperan hölls av Arja Källbom hos Wederslöf Byggnadsvård, Växjö.

Färgsättningsövning på temperakursen. Foto: Arja Källbom

Anne Håkanssons Måleri AB - Ny medlem

Anne Håkanssons Måleri AB arbetar med äldre måleritekniker, i profana och kyrkliga byggnader. Företaget utför bl a restaurering, konservering, rengöring, rekonstruktion, dekorationsmåleri, förgyllning. Antalet kyrkor som de restaurerat närmar sig 100 över hela södra Sverige. Välkommen till Byggnadsvård Qvarnarp!

Anne Håkansson Kalsås restaurerar limfärgsmåleri i fuktskadat papptak.

Foto: Arja Källbom

Hammaren slår i Marieholm!

Hammaren är nu invigd. Uppdraget i Marieholm var mycket ovanligt och har krävt flera unika lösningar i material och metoder, allt från virke till reparation av gjutgods och smörjning av stenlager. Fyra härdar har restaurerats och den gamla kniphammaren har monterats, den gamla hjulstocken (axeln) kopierats och vattenhjul med vatteninlopp rekonstruerats - allt med stor omsorg i fråga om autencitet. Exempelvis används UNC-gängor, fyrkantiga muttrar, kilade dymlingar, återanvändning av nästan allt järn i hjulstocken, även det som behövt kvalificerade reparationer. Arbetet leddes av Svensk Byggtradition med Skanska Gnosjö som samarbetspart och ca 20 leverantörer av material och specialtjänster. Beställare är Kulturarv Marieholm och Länsstyrelsen i Jönköpings län är huvudfinansiär. Här kan du se hammaren slå..

Lerglädje i Skaftekulla

Kurs i lerklining, invändig puts, har genomförts i en byggnad under restaurering i Ankarsrumstrakten. Deltagare var ägare och närboende, en antikvarie från Kalmar länsmuseum och en tillrest man med lerhus i Ungern. Huset är byggt i restimmerteknik av återanvänt timmer av olika tjocklek varför lerskiktet måste göras i olika tjocklek. Grundputsen utfördes 1 cm – 5 cm tjock, ännu tjockare på små ytor. Väggarna läktades upp i ett eller flera skikt. Lerbruket förstärktes med linhalm, samma material som fanns i det material som tagits ner från väggarna. En stor del av det bruk som klinades upp var uppblött återanvänt material. Som ytputs blandades människohår som armering, detta gav ett mycket smidigt bruk. Kursen arrangerades av Byggnadsvård Qvarnarp / SV med Per Zackrisson som kursledare.
Lerputs på läkt. Foto: Per Zackrisson

Byggnadsvårdsdag i Vederslöf

Den 22:e augusti arrangerar Wederslöf Byggnadsvård, en av våra medlemmar tillsammans med"granngårdens" butik ZICK ZACK byggnadsvårds- och inspirationsdag för tredje året i rad. Hantverkare och olika typer av föreningar demonstrerar olika typer av bygghantverk, och du kan träffa en arkitekt för diskussion. Kan det smaka med hembakt fika i herrgårdens trädgård? Vi räknar med ca 500 besökare under dagen.

Mer info på http://www.wederslofbyggnadsvard.se/. Välkomna!

Foto: Arja Källbom

Svensk Byggtradition kilar vidare

Nu är kilningen av hjulstocken klar i Marieholm. Efter några veckor med annat arbete återupptogs tillverkningen av hjulstocken i Marieholm under de heta sommardagarna. Vi har dessutom låtit tillverka några nya verktyg. I fredags, den 23/7 slog Gunnar i den sista kilen. Gunnar har lett arbetet och haft följande slagare till hjälp: Anders, Britt-Marie, Erik, David, Lage, Nisse, Per, Åke. Alla nu "utslagna". Nu skickar vi kilstöten tillbaka till dess ägare Österby Bruk.

Foto: Per Zackrisson

Gamla pardörrar lagade och isolerade

Hägg Snickeri har reparerat ett par gamla pardörrar, som var både ruttna och oisolerade.
Nu är de hela och tilläggsisolerade på insidan! Ett uppdrag som kräver finsnickeri och finess av högsta klass. Nu väntar huset norr om Gnosjö på att Göran Hägg ska ta sig an verandan från början av 1900-talet.

Foton: Göran Hägg

Ger järnet på studiesemester

Per och Gunnar från Svensk Byggtradition tar en studiesemester i järnets tecken. Besök i Hävla gamla bruk ger intryck från våra äldsta hammare med tryckstock, allt i trä. En imponerande konstruktion med bilade ekstockar i dimensioner omkring 30”. Även en nyare hammare med gjutjärnsfundament. Anläggningen drevs då det begav sig av tre vattenhjul av underfallstyp.

Nästa besök blev smalspårsjärnvägen, ÖSlJ, i Mariefred där ångloket med flera vagnar denna dag kommer från ”trådrullatåget” JGJ som hade sin slutstation utanför Svensk Byggtradition´s kontor. Intressant besök även i verkstad och hallar. Imponerande restaureringsarbeten i järn, stål och trä.

Järndag i Karmansbo smedja i Västmanland innebär glödgning av ämne i Lancashirehärd, smide i mumblingshammare och valsning i Sveriges äldsta körbara valsverk från 1800-talets mitt.

Den gamla smedjan i Trångsfors i samma landskap har problem med vattenföringen i det nyligen rekonstruerade vattenhjulet. Rådgivning för hur vattenföringen ska ordnas har Per utfört på distans och arbetet med förändringen kunde nu studeras på plats. Det finns goda förutsättningar för en god funktion när vattenhjulet ska lyfta den sju ton tunga mumblingshammaren.

Resans slutmål blev några arbetspass som hyttdräng vid försöken med att framställa järn i en masugn av medeltida typ vid Nya Lapphyttan i Norberg. Ett synnerligen intressant semestrande med många frågeställningar. Efter nio års försök är man framme vid problem med att separera det smälta järnet från slaggen. En trolig orsak är att kolhalten inte kommer upp till mer än 2-3 %, den behöver upp till över 4%. Beror det på temperatur eller tid eller…Kul att spekulera tillsammans med erfarna industriledare och amatörkollegor.

Ni kan ”googla” på de kursiverade namnen så ser ni mer hur vi arbetar under några ”semesterdagar”.

Soligt och hett som på en riktig semester.

Per Zackrisson

Ett lyft för torpet!

Ett lyft för torpet som hade ner till 178 cm i takhöjd i stugan. Genom att byggnaden tidigare blivit bristfälligt reparerad blir åtgärden omfattande med omläggning av knutstenar och två nya timmervarv. Golvet var renoverat med asfaboard mot marken, därpå mineralull, vilket rötat golvreglarna. Murstocken var fullständigt sönderfrusen så den måste plockas ner. Ett arbete av den här omfattningen kan klaras ekonomiskt tack vare ROT- skattereduceringen. Arbetet utförs av Svensk Byggtradition för en privatkund.

Foton: Per Zackrisson

Byggnadsvård i vårt grannland

Byggnadsvård har blivit något av en folkrörelse och livsstil idag, vilket märks i tidningar, böcker och butiker. I Finland är Byggnadsapoteket i Billnäs i princip landets enda byggnadvårdsbutik, och drivs av Anette Ringbom. Ett besök i Byggnadsvårdsapoteket är inspirerande och intressant, och en hel del produkter känns igen från Sverige. En del är emellertid typiska för Finland t ex de oerhört vackra gjutna kakelugnsluckorna från t ex Högfors Bruk och plåtkakelugnen. Den sistnämnda har kanaler som en kakelugn men ett plåthölje som målas med linoljefärg. Den kallas ibland för fattigmanskakelugn eller "pönttöuuni". Den är vanlig i de baltiska länderna också.

Enligt Anette Ringbom är byggnadskulturen i söder likt den svenska, men kan ha influenser även från de baltiska länderna t ex smidda/gjutna entrétak. I norra Finland dominerar en enklare trähusarkitektur.

Byggnadsapoteket bjuder på en hel del spännande litteratur om den finska byggnadskulturen, bl a fick denna praktbok av Panu Kaila följa med hem i handbagaget. ”Kevät toi maalarin” betyder ”Våren förde med sig målaren” och behandlar utförligt olika måleritekniker för utomhusbruk i Finland, med riklig hänvisning till historiska källor. Bl a beskrivs tranfärg och mjölkfärg (kaseinfärg).

Landets motsvarighet till Riksantikvarieämbetet heter Museiverket. Tyvärr finns inga byggnadsantikvarie-utbildningar i landet. Det finns inget ord som motsvarar ”byggnadsvård”. Byggnadsapoteket driver en 40 veckor lång fönsterhantverksutbildning i Billnäs, den enda som numera finns i Norden. Det behövs fler entusiaster som Anette Ringbom.

Fotograf och besökare: Arja Källbom

Gammal vägg i ny tid

Detta schablonmålade mönster fanns längst ned i ett lager av papp och tapeter i ett nyklassicistiskt hus byggt ca 1810. Ägarna beslutade att upp mönstret igen, i detta rum som nu blivit kök. Det ursprungliga färgställningen var med rosa botten, rutverk i mörkrött, stjärnor i blått och vitt. Nymålningen utförs i ägoljetempera på lump-papp av Arja Källbom. Ägarna och målaren är glada att över att just detta mönster har funnits här från allra första början och möter nutiden igen.

Fiskars Bruk - kulturturism i Finland

Fiskars Bruk i Nyland, södra Finland har årligen 150.000 besökare. Idag är det stora industriområdet fyllt av liv och rörelse, och inrymmer 119 kreativa entreprenörer inom konst/hantverk. Fiskars Bruk grundades 1649 och är ett av Finlands äldsta företag fortfarande i drift, och med en företagsledning som målmedvetet arbetar med att ingjuta liv och skönhet i den gamla bruksmiljön. Gamla magasin, smedjor, kaserner, brukskontor mm används till butiker, ateljeér och bostäder, bed& breakfast, restauranger. Nybyggda byggnader anpassas till miljön, med hemtama material. Konstnärer smyckar parker och byggnader. Inspirerande och ett gott exempel på hur kulturhistoria i en miljö kan användas för att främja entreprenörskap, skapande, livskvalitet och turism. Nya och gamla hantverkstraditioner frodas sida vid sida. Bruksmiljön har en lovande framtid.

Fotograf och besökare: Arja Källbom.

Intrikat snickeri

Klockaregårdens Fönsterhantverk & Snickeri tillverkar f n fönster till äldre hus, med rätt så komplicerade geometrier. Det är definitivt frågan om hög hantverksskicklighet - men även mer matte än vad man tror, att göra dessa fönsterbågar..


Foto: Anders Eklund

Britt-Marie målar mahogny

Här ådringsmålar en av våra medlemmar, Britt-Marie Sjöbeck på PBM:s Måleri, mahogny. Ett bra sätt att få en nytillverkad hallgarderob i ett empirhus från början på 1800-talet, att smälta in. Hon är väldigt skicklig..

Foto: Arja Källbom

Lerputsa mera

Robin Andersson och Stefanie Krause Aranda, R A Bygghantverk, lerputsar just nu Noda Norregårds sal och hall. Leran är ett imponerande naturmaterial, elastiskt och starkt, fuktbuffrande. Råvaran tas lokalt. Leran ger ett gott inomhusklimat temperatur- och fuktmässigt och stoppar drag. Väggarna får vackert liv samtidigt som intryck av sättningar osv i stommen slätas ut. På leran går att tapetsera och måla med all slags färger, vanligast är limfärg. I detta fall kommer sannolikt äggoljetempera att användas, som ger ett snarlikt utseende som limfärg men är tåligare. Leran blandas med vatten, sand och armeringsmaterial, och putsas här på tvärställd läkt.

Första utstockning/lagret läggs på av Robin Andersson. Inom någon vecka läggs en ytputs. Foto: Stefanie Krause Aranda