Kyrkorgeln i domkyrkan är fin igen

Anne Håkanssons Måleri har under hösten och vintern restaurerat orgelfasaden i domkyrkan i Mariestad. Änglarna på bilden, som var nästan helt svarta, har försilvrats om och blänker igen! Förgyllning, marmorering och linoljefärgsmålning är andra delar som utförts. Anne Håkansson och Britt-Marie Wickberg har utfört restaureringen. Den 5 juni är det invigning av orgeln.

Foto: Anne Håkansson

Ekologisk heldag på Råshult

Vi anordnade tillsammans med Södra Skogsbygdens Timmerhusförening en heldag på Linnés födelsegård Råshult. Timmermän och byggnadsvårdare, fastighetsägare diskuterade äldre hantverkstekniker och material med Sten Nilsson. Sten, mäster och inspiratör, har arbetat med Råshult under många år och berättade om småländska timmerhus, stråtak, torvtak, lera, ekologiska material för gamla och nya hus och guidade oss runt i byggnaderna. Vi fick prova på att bila timmer med en saxslipad yxa, typisk för trakten. Petra Ensjö Einarsson, byggnadsantikvarie och timmerman, föreläste om sitt examensarbete från Högskolan på Gotland: Det traditionella timmerhuset i ett livscykelperspektiv. Det blev en intressant och givande heldag. Sten Nilsson bilar timmer på Råshult. Foto: Arja Källbom

Många bågar till bostadsrättsförening

Hägg Snickeri arbetar f n i en bostadsrättsfastighet i Lund, byggd runt 1920. Föreningen har renoverat alla ytterbågar, men under årens lopp har det tyvärr försvunnit ett 50-tal innerbågar. Hägg har dock tillverkat och monterat nya innerbågar (i kådrikt virke med stående årsringar som vanligt). Det är frågan om många bågar med olika mått, en del rektangulära andra med välvda överdelar. 

Nya bågar kräver inpassning på plats.

Stolt bostadsrättsförening i Lund som satsar på gamla och nya fönster i hög kvalitet.

Foton: Göran Hägg

Hantverkare intervjuar hantverkare

Dokumentation av hantverk utförs oftast av museitjänstemän och Nordiska museet och folklivsarkiven har arbetat med tematiska frågelistor sedan början av 1900-talet. Den museala dokumentationen av hantverk har präglats av en uppdelning av intervjuare/ forskare och ibland har kvalificerade kunskaper i utförande generaliserats eller t o m trivialiserats då frågeställaren saknat insikt i hantverket. Dokumentationsmaterialet har i de flesta fallen gått rakt in i arkiven med ringa bearbetning och lågt förmedlingsvärde men används ibland som källmaterial i kulturhistorisk forskning. I projektet ”Hantverkare emellan” , som drivs av Hantverks-laboratoriet vid Göteborgs Universitet, prövas en ny arbetsform där hantverkare intervjuar hantverkare och producerar dokument med förmedlingsvärde för andra hantverkare. Målet är att skapa praktiska erfarenheter och upparbeta exempel på intervjuer som kan ligga till grund för ett förslag till handledning och förlaga för hantverkare i situationen att intervjua kunniga yrkeskollegor. Projektet finansieras av Hantverkslaboratoriet och Länsstyrelsen på Gotland via KMV-anslag och i samråd med Länsantikvarieföreningen.

Etnologen Billy Ehn, professor vid Umeå Universitet, höll den 26 april ett seminarium där intervjuteknik för projektet diskuterades livligt; bla reflektioner i metoder, svårigheten att överföra kunskap till text, ställa öppna frågor med följdfrågor. Förutom studenter, doktorander och lärare från GU, deltog Arja Källbom som i sitt gästhantverkarprojekt kommer att intervjua en eller flera äldre målarmästare. Foto: Arja Källbom

Regionala byggnadsvårdsnätverk i samverkan

Fem regionala nätverk träffades hos Hantverkslaboratoriet den 27 april för att diskutera samarbete. Nätverken var Byggnadsvård i Västmanland, Värmland och Gotland. Även BEVIS (Skåne) och Byggnadsvård Qvarnarp (Småland) fanns på plats. Vi var närmare 15 personer som deltog i träffen där nätverkens arbetssätt, filosofier, medlemstyper, finansiering m m dryftades. Många goda samarbetsområden lyftes upp, bl a kring kompetensutvecking samt ett årligt byggnadsvårdskonvent. Nätverken kommer ev att bistå Hantverkslaboratoriet, som vill mobilisera krafter för att starta fler nätverk i landet för att dels främja småföretagare/ hantverkare men också för att bygga upp en ”infrastruktur” för att kunna implementera resultat från bla projekt. Från Byggnadsvård Qvarnarp deltog Pierre Bosson, Petra Ensjö Einarsson och Arja Källbom.

Läs mer : http://www.craftlab.gu.se/natverk/foretagsnatverk-inom-byggnadsvarden/

Ny i plantskolan

Vi har fått en ny adept; Frans Jacobson, med Jacobsons Hantverk. Frans är timmerman från Da Capo och båtbyggare. Han har bl a arbetat på varv som inredningssnickare. I sitt företag arbetar han bl a med timmerhus och snickeri t ex flytt av timmerhus, nytillverkning av dörrar och fönster. Välkommen, Frans!

Årsmöte och ny ordförande

Vi hade ett givande och trevligt årsmöte i Aneby, i välutrustade, anrika och ljusa lokaler hos Klockaregårdens Fönsterhantverk & Snickeri. Fjolåret summerades och riktningen för framtiden pekades ut under livliga och intressanta diskussioner. Även plantskoleföretag fanns på plats. Arja Källbom växlade över ordförandeklubban åter till Per Zackrisson, men kommer att fortsätta vara engagerad för nätverket bl a i styrelsen och som dess koordinator. I styrelsen ingår även Tomas Byman, Anders Eklund, Robin Andersson, Nils-Åke Friman, David Gard och Petra Ensjö Einarsson. Foto: Arja Källbom

Att tolka en timmerbyggnad

Igår samlades ca 60 personer i Ingatorp, där landets äldsta profana byggnad finns. Kyrkboden är dendrokronologiskt daterad till ca 1229. Timmermän, antikvarier, hantverkare, historiker, kyrkorepresentanter/församlingsbor, journalister m fl deltog i dagen som ägnades åt att försöka kartlägga och tolka byggnadens historia - vars ursprungliga användning är okänd. Även den legendariske timmermannen Alvar Trogen fanns med, och han tyckte nog att det var tokigt att fokusera på ålder istället för kvalitet. Han hade sett bodar utförda med större timmermanskonst än så.. De flesta var dock överens om att timringskonsten i byggnaden är av hög kvalitet, byggnaden är tät i väggar och golv och har också knutar av en konstruktion som gör den tät för t ex möss. Under dagen diskuterades också om hantverkarens roll som byggnadshistoriker och byggnadsarkeolog. Arkivstudier visar att kyrkboden från 1600-talet och framåt förmodligen användes till förvaring. Vid visningen av boden berättade b la Bengt Bygdén från Södra Rådaprojektet om vad timmermännen kan utläsa av byggnaden. Gunnar Almevik från Hantverkslaboratoriet pratade om timmerbyggnaden som kunskapskälla. Lennart Grandelius och Hans Linderson beskrev hur den dendrokronolgiska dateringen går till; vilka möjligheter och begränsningar den har. Robin Gullbrandssom redogjorde för arkivforskning och beskrev andra kända kyrkbodar. Timmermannen Roald Renmaelmo berättade om undersökningar av ett norskt pilgrimsloft från 1300-talet och utläsning av verktygsspår. Dagen arrangerades av Jönköpings läns museum, Svenska Kyrkan, Hantverkslaboratoriet och Byggnadsvård Qvarnarp. Våra timmermän och antikvarier fanns på plats.

Foton: Arja Källbom

Vi tentar Byggarbetsmiljösamordning

En stor del av vårt nätverk deltog i slutet på mars i en utbildning som vi bad Sveriges Byggindustrier arrangera i Nässjö. På utbildningen för Byggarbetsmiljösamordning fanns också en del moderna byggare också. Av och till kände vi oss lite udda.. med våra små och hantverksintensiva uppdrag för att vårda vårt bebyggelsearv. Dagen ägnades åt lagar, regler och förodningar, gruppövningar kring arbetsmiljö och fallstudier. Om beställaren är en privatperson övergår arbetsmiljöansvaret automatiskt till entreprenören, såvida det inte är frågan om en delad entreprenad. Nu vet vi vad som gäller kring Byggarbetsmiljösamordning i projekteringsskede och utförandeskedet. Vi tentade av reglerna och många av våra medlemmar är nu certifierade byggarbetsmiljösamordnare BAS/P eller BAS/U och får upprätta arbetsmiljöplaner. För säkerhets skull.

Foto: Arja Källbom.
Robin Andersson på RA Bygghantverk verifierar sina kunskaper

Utbyte med Örebro Läns Museum

På senare tid har vi haft en del utbyte med Örebro Läns museums antikvarier. I slutet på mars deltog tre av deras antikvarier på vår pappspänningskurs. Denna vecka deltog Arja Källbom som gäst på museet för en intressant tvådagarkurs i modernismens färgsättning, färgtyper och målare. Lärare var Vicki Wenander, som doktorerar inom ämnet. Vilka influenser från De Stilj, Le Corbusier och Bauhaus påverkade Sverige, och hur tog det sig uttryck? Vilka färgtyper användes under 1900-talet? Vad var målarens roll och hur växte färgindustrin fram? Vilka utmaningar står kulturmiljövården inför?

Senare i höst kommer Byggnadsvård Qvarnarp att hålla ett skräddarsytt seminarium på Örebro Läns Museum kring dekorationsmåleri i teori och praktik. En del studiebesök i en del av traktens bemålade miljöer hoppas vi också hinna med. Där ser man vad en kurs för Kunniga Kunder kan mynna ut i..spännande utbyte med både Kunniga Antikvarier och Kunniga Hantverkare!

Foton: Arja Källbom
Funktionalismens färgsättningsideal, färger och förlagor, broschyrer
Le Corbusiers färgklaviatur Salubra 1 från 1931