Pigmentkemi för puts

Station Ormaryds Arja Källbom arbetar med pigmentkemi i samband med putsprover för SFV. Putsproverna är aktuella för Stockholms slott som ska få en ny genomfärgad ytputs med hydrauliskt kalkbruk. Det är främst jordpigment och fabrikstillverkade järnoxider som är aktuella. Sex olika järnoxidgula, -röda och -svarta har undersökts med polarisationsmikroskop och svepelektronmikroskop för att utröna optiska egenskaper och kemiskt innehåll. Med tanke på risk för  bl a gipsbildning i samverkan med atmosfärens innehåll av lösta gaser m.m är det viktigt att ha kontroll på bl a svavelhalter i bruk och pigment. Omputsning av Stockholms slott beräknas pågå i 25 år och kosta ca 500 miljoner. Det görs större åtgärder ungefär en gång vart hundrade år.

Foto: Arja Källbom

Bortglömd smideskunskap tas tillbaka - Lancashire

Gunnar och Per Zackrisson på Svensk Byggtradition arbetar i ett projekt som bl a finansieras av Riksantikvarieämbetet. Målet är att rekonstruera Lancashiresmide, en process där järnet färskas i härd. Praktiska försök har gjorts i Karmansbo som har nästan komplett produktionsutrustning kvar. Metoden infördes av Gustaf Ekman på 1830-talet. Den sista smedjan (Ramnäs) lades ner på 1960-talet. Här smids färskade ämnen från Karmansbo med gott resultat av en smed i Småland: film på youtube finns här.  Det går fort att glömma en produktionsteknik. Det finns ingen i landet som behärskar Lancashiresmide längre. Därför är resultaten uppmuntrande. Station Ormaryds Rikard Källbom deltar med metallurgisk kunskap. Mer finns att läsa på Syster Umbras blogg.

Ämne

Roland Svensson smider

Återsmitt ämne:
Foton: Per Zackrisson

Reparation av jordkällare

I Hjortsjö utanför Värnamo finns ett ställe med ett stort antal jordkällare på ett ställe, en del av dom är byggda med stenblock från gamla gravar. Det ser ut som en liten hobbitby! Per Zackrisson från Svensk Byggtradition reparerar jordkällarna som en del rasat ihop, ett hantverk som få behärskar. "Jag gör som man gjorde när man byggde jordkällarna". Det var ett stort reportage om detta i Värnamotidningen nyss, se länk här (utskift i A3-format).

Foto: Per Zackrisson

Bort med hussvamp och röta!

Hälsning från Stangenbergs Byggnadsvård och Eko Byggnadsvård som lagar ett sargat timmerhus. Hussvamp och kärnröta i gran. Bort med sådant elände och dit med tätvuxen kärnrik furu!
Syllbyte runt om hela huset plus lagningar under fönster. Nästa år ska huset få panel och nytt golvbjälklag.

Foton: Niklas Stangenberg

Byggnadsvårdens konvent

Konventet i Mariestad i oktober var en succe på många sätt. Ett stort gäng från Byggnadsvård Qvarnarp var på plats. Vi har fått information om vad som pågår i våra grannländer, vad som är aktuellt i Sverige, träffat kollegor och en massa nya spännande människor. Invigningstalare var Göran Gudmundsson. Vår ordförande Robin Andersson och en av våra medlemsföretag Svensk Byggtradition, Gunnar Zackrisson, blev intervjuade av Radio Skaraborg. Svensk Byggtradition, Per Zackrisson höll föredrag om kvalitetsaspekter på byggnadsvård och från Station Ormaryd AB berättade Arja Källbom om mjölk- och kaseinfärger. Vi hoppas att konventet återkommer nästa år.

Trångt och hjärtligt. Foto: Arja Källbom

Varmt och vädrat

Vi träffas regelbundet i vårt nätverk, för att diskutera och utbyta erfarenheter. När vi för en tid sen sågs i Virserum fick vi ett intressant föredrag av Göran Stålbom, som skrivit boken "Varmt och vädrat". Rekommenderas! Han gav oss en teknikhistorisk tillbakablick och dagsaktuell lägesrapport med tonvikt på ventilation - även om det har när kopplingar till energi och uppvärmning.

Ett mycket svårt område, i synnerhet för gamla hus – och särskilt sådana som byter användningsområde. Tack vare honom har vi nu fler argument emot ventilationsbranschen, som ofta propagerar för sina egna tekniklösningar – både kostsamma, fula och förstörande. När man vet varför man behöver ventilera, är det lättare att hitta bra och varsamma lösningar för äldre byggnader – med vetenskapliga argument och med hänsyn till regelverk. Självdrag och fönstervädring har kvaliteter framför mekaniska system i byggnader med hög takhöjd och stor volym. Och det går att bevisa.

Görans föredrag blev också ett skrämmande exempel på hur forskning historiskt (och hur är det idag?) utesluter resultat och samband som inte passar in i en modell som branschen arbetar efter.

Foton. Arja Källbom

Byggnadsminnesforum 2013

Igår hade vi ett Byggnadsminnesforum på Kvarnarps Gård i Eksjö, med ca 40 personer. Arrangörer var Byggnadsvård Qvarnarp, Svenska Byggnadsvårdsföreningen, SPBA (Sveriges praktiserande byggnadsantikvarier), Jönköpings läns museum och Länsstyrelsen i Jönköpings län. Dagen vände sig till ägare av privata och statliga byggnadsminnen och vi diskuterade b la byggnadernas skydd, förvaltning, brandskydd, försäkringar m.m. Vi hade utställningar och rådgivning. Förhoppningsvis kan arrangemanget (som verkade uppskattas) vara årligt återkommande -också i andra län.

Detalj från Göberga, ett av länets byggnadsminnen.
Foto: Arja Källbom

Småländsk mönsterskatt!

Ibland har man fnyst år de målade tapeter som finns i olika miljöer, och konstaterat att i jämförelse med tryckta papperstapeter, är de betydligt simplare. I de fabrikstryckta papperstapeterna kan man finna perfektion och detaljer. I deras hantverksmässigt platstillverkade föregångare – som även de i första hand skulle likna dyrbara textilier – kan man avläsa en hel del intressant information.

Att använda schabloner är lika gammalt som bruket att använda färg och de förhistoriska människorna använde t ex sina händer som schabloner och blåste sedan färg runt. I de medeltida kyrkorna användes schabloner flitigt för bårder och ytor med stjärnor, klöverblad mm, t ex av Albertus Pictor. Punsning har använts av målare som hjälpmedel i alla tider som hjälp för att teckna upp ett motiv för även frihandsmåleri. På 1700-talet kombinerades schabloner, blocktryck och frihandsmåleri till de första papperstapeterna. Från 1800-talet och till stora delar av århundradet dekorerades hem i både städer och på landsbygden, prästgårdar, gästgiverier, skolor och andra typer av byggnader med schablonmålade tapeter, tillverkade på plats.

De platstillverkade,schablonmålade tapeterna och bårderna visar hur beställaren, fastighetsägaren genom målaren omsatte sina drömmar om skönhet, status och ideal. Ibland var det kanske målaren eller beställaren som hade sett något i andra miljöer, som man enades om. Eller kanske t o m så långt bort som hos granngården. Eller bara fått det beskrivet i ord. Med fernissade/vävförstärkta/schellackerade schabloner tillverkade av papper/näver/plåt , lump-papper i ark, animaliskt lim till limning av ark och till färg, ett få antal pigment och förhållandevis enkla verktyg komponerade målaren en yta som skulle falla i smaken. Pigmenten som användes var t ex krita, kimrök, bensvart, pariserblått, rödockra, gulockra, engelskt rött, umbra, blymönja och av dessa blandades även toner som ljusgrått, blågrått, mörkblått, ljusgult, rosa, ljusblått, orangegult. Genom att mäta och loda, spegelvända och vrida schabloner skapades symmetri och en vision av något annat; ett dyrbart tyg som brokad, siden, kattun – precis som de dyrbara tryckta tapeterna. Genom att förskjuta mönstren något i förhållande till varann kunde en illusion av djupverkan med skuggor åstadkommas och kulörer kunde tonas in i varandra som i de iriserande tapeterna. Geometriernas grundelement härrörde från antikens ideal, klassicism eller romantiken eller var helt påhittade. Stilarna kunde släpa i hundra år från högre ståndsmiljöer till allmoge – en del lever kvar än. Det var ränder i alla ledder,cirklar och romber. Även mycket tunna linjer schablonerades och mönstren kan ha mycket fin passning. Som bröstning imiterades marmor, sten, trä eller tyg. Slutresultatet speglar målarens hantverksskicklighet, beställarens ideal, deras resurser och förväntningar- Resultaten påverkar oss än. Ett rum kan vibrera av mönster och färg, av skönhet och stämning. Målningarna är länkar till målaren och människorna som levde och vistades i dessa byggnader.

Arja Källbom, dekorationsmålare och byggnadsantikvarie, arbetar i ett projekt som finansieras av Station Ormaryd AB och de tre småländska länsstyrelserna. Projektet avslutas i höst och mynnar ut i en mönstersamling med småländska schablonmålade tapeter/väggar. Då kan fler få ta del av denna skatt av mönster- och färgrikedom, hantverksskicklighet Fler bilder finns här.

Foton: Arja Källbom 

Tjära för kulturhistoriska byggnader

Station Ormaryd och Arja Källbom har nyligen avslutat en förstudie åt Hantverkslaboratoriet kring tjära; dess kemi, karakteristik, historik, användning, applicering o s v. I Sverige används importerad tjära, till skillnad från våra grannländer som har en liten inhemsk produktion. Mer går att läsa här.

Foto: Arja Källbom

Högtryck!

Sommar och högtryck när det gäller utomhusarbete.
Det är förstås mycket fönsterrenoverig för många, timmerarbeten, mureri..och måleri.
Här kommer sommarhälsningar från fyra medlemmar och plantor*; Örfelths Kulturvård*, med Veronica och Johan tar sig an ett rejält trähus i Österbymo. Huset målas om med linoljefärg.

34:ans Byggnadsvård med David Gard och 34:ans Byggnadsvård* och André Blomgren jobbar  med ett stort trähus från 1800-talets första hälft. De utför en hel del träreparationer

och målar med linoljefärg förstås. Station Ormaryds Arja Källbom underhåller den träportal som hon restaurerade för fem år sen. Portalen - är den Smålands vackraste? - har stått sig bra trots sitt helt oskyddade söderläge, men är i behov av bindemedel och bättringar.

Dom här målarna arbetade med just detta hus i början av 1900-talet. Dom ser glada och lite spjuveraktiga ut. Vi tror att de hade varit nöjda med vårt arbete.

Foton i färg: Veronica Örfelth och Arja Källbom