Uppdragsutbildningar åt Kalmar Länsstyrelse

Byggnadsvård Qvarnarp genomför fem uppdragsutbildningar åt Länsstyrelsen i Kalmar inom praktisk byggnadsvård. Målgruppen är fastighetsägare och yrkesverksamma i Kalmar län och kursdeltagandet är utan avgift. Anmälan sker genom Kompassen.

25-26 maj Timmerreparationer i Målilla hembygdsgård, Brännsjötorp.
Av Robin Andersson
15-16 juni , Nytimring i Sulegång by, av Petra Ensjö Einarsson
16 juni, Rödfärgskokning i Sulegång by, av Ragnar Söderman
26 juni, Tjärstrykning av brädtak, Stensjö By, av Per Zackrisson
27 juni, Reparation av naturstensgrunder till timmerbyggnader, Stensjö By, av Per Zackrisson

Den första kursen är genomförd och var överfull, nedan några bilder från kursen.

Foton : Arja Källbom, Per Zackrisson , Christian Råberg

Vi vidareutbildar oss

Under våren har vi gått kurser, vi med. Såna där nödvändiga - som man som professionell måste ha: Ställningsbyggnation (upp till 9 meter), Skylift och idag Heta Arbeten. För vår säkerhet. För våra uppdragsgivares säkerhet och egendom.

Såja, nu har vi inte tid med sånt. Med vårvärmen startar många nya jobb med att vårda bebyggelsearvet!

Foton: Arja Källbom och David Gard

Uppdragsutbildningar i Kalmar län

Länsstyrelsen i Kalmar anlitar Byggnadsvård Qvarnarp för fem uppdragsutbildningar inom byggnadsvård. Deltagandet är kostnadsfritt och anmälan görs via

www.kompass.lrf.se/lst-h

25-26 maj, Timmerreparationer Brännsjötorp, Målilla. Av Robin Andersson
15-16 juni , Nytimring i Sulegång by, av Petra Ensjö Einarsson
16 juni, Rödfärgskokning i Sulegång by, av Ragnar Söderman
26 juni, Tjärstrykning av brädtak, Stensjö By, av Per Zackrisson
27 juni, Reparation av naturstensgrunder till timmerbyggnader, Stensjö By, av Per Zackrisson

Mer information kan du hitta här.
Det här är en toppenchans för dig som vill lära dig mer om praktisk byggnadsvård! Välkomna!

Foton: Arja Källbom och Per Zackrisson

Energioptimering för äldre hus

Byggnadsvård Qvarnarp genomförde genom Rikard Eriksson och Per Zackrisson en skräddarsydd halvdagskurs om ”Energioptimering för äldre hus” för byggnadsantikvarier från Kalmar- och Östergötlands länsmuseer.

Foto: Arja Källbom

Med begreppet energioptimering poängteras att kravet på energibesparing ska vägas ihop med t.ex. varsamhetskrav, miljöhänsyn och ekonomi. Energibesparing kan ske på många sätt alltifrån personligt beteende till byggnadstekniska åtgärder. Energimedvetet beteende kan t.ex. innebära att ha olika temperatur i olika delar av huset och att elda och duscha effektivt. Byggnadstekniska åtgärder rymmer såväl enkla som omfattande åtgärder som översyn av tätningslister och stängningsbeslag i fönster och dörrar, justering eller byte av värmekälla och radiatorer, tilläggsisolering och fönsterbyte.

I kursen förmedlades grundläggande kunskaper om hur värme och fukt vandrar genom klimatskalet. Ökad isolering påverkar alltid fuktbalansen, det finns alltid risker med att isolera mycket. När det gäller isolering så är det i princip alltid bra med en rejäl isolering uppåt, men se upp med överdriven isoleringsmängd och säkerställ ventilationen. En grundläggande regel är att all isolering i äldre hus ska utföras dragfritt och diffusionsöppet. Exempel på olika tilläggsisoleringar av golv, väggar och vindar/tak visades och diskuterades.
En översikt över tillgängliga värmekällor, (eldstäder, värmepumpar) jämte distributionssystem (radiatorer/ luft) med angivande av ungefärliga investerings- och energikostnader lämnades.

Kursen avslutades med ett verkligt exempel som våra kollegor Petra och Ragnar på Eko Byggnadsvård står för. De köpte härom året ett sekelskifteshus (1900) med hög energiförbrukning. Kursdeltagarna fick utifrån husets tidigare förutsättningar komma med förslag på förbättringsåtgärder. Med köpet följde en energideklaration som var mycket bristfällig, det hade varit förödande ur varsamhetssynpunkt och ruinerande ur ekonomisk synpunkt att följa de råd som gavs där. De nya husägarna har gjort egna bedömningar över vad som behöver göras och har kommit långt, vissa åtgärder väntar på att genomföras. De kommer att nå en energibehovsnivå nära nybyggnadskraven med både husets kulturhistoria och den egna ekonomin i behåll.
Per Z

Ny hemsida

Vi tar närsomhelst vår nya hemsida i bruk. Den gamla ligger nere och förnärvarande går det inte att få upp någon hemsida för byggnadsvård Qvarnarp. Vi ber om överseende för det.
Här är vår folder så länge; här kan ni hitta våra medlemmar och aktiviteter.

Gamla mönster och nya målare!

De schablonmålade tapeterna som finns på Kalmar Länsmuseum kommer nu till pass. De som ritades  av och beskrevs i projektet om målade mönsterarv i Kalmar län. Projektet har utökats med Jönköpings och (snart) Kronobergs län; det handlar om bemålade skatter i Småland som fler kommer att få glädjas åt.

Mönstren används nu i utbildningssyfte på den traditionella målarutbildningen i Mariestad (Göteborgs universitet, läs mer här ). Åtta blivande målare  i äldre tekniker och material målar nu upp mönstren i både gamla och nya färgställningar, under handledning av yrkesverksam målare. I limfärg förstås. Det här är roligt!

Den gamla målarhistorian, de gamla målarnas mönster och färgval diskuteras, granskas, åskådliggörs – samtidigt som det gamla möter framtiden. Vi behöver fler målare, som kan blanda och måla limfärg, linoljefärg, kalkfärg, tempera, slamfärg o s v. Som kan repararera och ta hand om det bemålade kulturarv som finns i många hus, och också använda måla nytt med ekologiska, välbeprövade färger i nya hus. Gissa om vi är glada på Station Ormaryd AB.

Foton: Tom Granat, ansvarig för måleriutbildningen i Mariestad.

Jordkällare

Man kan samlas av många anledningar. Hantverkslaboratoriet i Mariestad samlade tio antikvarier och hantverkare till workshop den 15 mars om jordkällare i natursten. Joakim Lilja jobbar med ett projekt inom HL där han samlar kunskaper om kallmurning. En av deltagarna var Per Zackrisson som reparerat ett antal jordkällare av olika typer. Den inledande diskussionen handlade om begrepp. Vilka byggnadssätt finns och vad kallar vi dom. Hur benämner vi olika detaljer och metoder. Med på seminariet fanns Espen Marthinsen, en norsk murare med mycket stor erfarenhet av kallmurningsarbete. Vi kunde konstatera att byggnadssätt och benämningar i princip är desamma i Norge och Sverige. Espen redovisade också en dokumentationsmall som han använt för att beskriva över 40 jordkällare. Anders Göransson från HL redovisade de teoretiska villkoren för en murad överbyggnad, t.ex. källartak. Det är ju väsentligt att förstå villkoren för att en överbyggnad ska bli stabil med de tre konstruktionsalternativen valv, överkragning och balk.
Vi fick också se två filmer om stenklyvning respektive byggande av jordkällarvalv. Alla deltagarna bidrog med sina erfarenheter av praktiskt arbete och /eller studier av befintliga källare. I Västra Götaland har man arrangerat ett antal ”jordkällarsafari” för att visa olika typer jordkällare. Inom Joakims projekt kommer reparation av ett valv att genomföras i höst.

Per kommer under sommaren att reparera ett antal jordkällare i en ”jordkällarkulle” i Rydaholmstrakten.Foto: Per Zackrisson, Svensk Byggtradition

Energieffektivisering IRL

Vi hade kurser i Varsam energieffektivisering i gamla hus i Jönköping och Kristdala den 9:e och 10: mars. Bland de 22 deltagarna fanns husägare, hantverkare och andra företagare, bygglovshandläggare m fl och de fick både teoretisk och handfast genomgång kring byggnadsfysik, värmeförluster - undersökning med värmekamera, isoleringsteknik/material mm av våra duktiga lärare; Rikard Eriksson och Nils-Åke Friman från Energismartare hus och Byggfriman. Vi höll till i två hus med olika förutsättningar; en stadsvilla/plankhus från 1920-talet och ett timmerhus från 1800-talet.

Så här säger en av våra deltagare, en ung hantverkare som jobbar med gamla hus:
” Har haft rätt dålig koll på isolering sedan tidigare, men fick en rätt bra bild av vad som är bra och dåligt. Att det finns olika alternativ, och  relativt enkla och billiga åtgärder för att få ett bättre inomhusklimat i huset. Man behöver inte alltid byta fönster och tillläggsisolera. Nu känner jag även att jag bättre kan tala och argumentera för min sak. tex fönsterrenovering VS fönsterbyte, olika isoleringstyper. Det var kul att se värmekameran också!”

En sån här kurs borde alla gå, som äger ett hus eller som arbetar med gamla hus!

Foton: Petra Ensjö Einarsson och Rikard Eriksson

Målare tolkar målare

Nu har tapetprojektet inletts, inriktningen är schablonmålade tapeter i Kalmar län och arbetet finansieras av Länsstyrelsen i Kalmar län och Station Ormaryd AB.

Kalmar Länsmuseum har en fin samling av drygt 50 schablonmålade tapeter som samlats in från olika håll i länet. Med hjälp av Digitalt Museum valdes drygt 10 tapeter ut som högprioriterade. Urval gjordes med ledning av proviens, mönster, färgställning, svårighetsgrad, antal schabloner, storlek på fragment och möjlighet till att få ut fram komplett rapportlängd. Ett antal intressanta som inte motsvarade en del av kriterierna valdes också ut.

Totalt har ca 15 tapeter och ett antal bårder studerats ingående under två dagar på plats i Kalmar. Även några speciella tapeter som inte är schablonmålade, har studerats – bl a papegojtapeten, en av landets äldsta tapeter och tillverkad av Olof Rosenblad i Gränna. Noggranna studier visade dock att den tillverkats i en kombinationsteknik av blocktryck och schablonmåleri.
Schablonmönstren har undersökts ingående ur ett hantverksmässigt och antikvariskt perspektiv. Papperstyp, limning, troliga pigment, uppbyggnad av mönster, stildrag, användning av passmärken och lodmärken, arbetets kronologi, verktyg, toleranser, färgtyp och täckförmåga är exempel på karakteristik som utvärderats. En målare tolkar spåren efter målare som försvunnit ur tiden, följer handens och verktygens spår. Alla mönster har ritats av och dokumenterats. Varje tapet består av 1-4 schabloner, och ofta ingår även av en bård. Fortsättning följer.

I den gamla målarens spår.
Om du vill se hur den här tapeten ser ut, kolla här.
Foto: Arja Källbom

Näver Forever

Hantverkslaboratoriet och Skansen ordnade en seminariedag om nävertak förra veckan. C:a 80 personer från hela landet, och Norge, deltog. Vi var några smålänningar på plats, både från Byggnadsvård Qvarnarp och Jönköpings länsmuseum. Det finns oerhört mycket att lära sig om näver, både som levande material och som tätskikt på taket. Vi fick en redovisning av innehållet i svaren på Nordiska Museet´s frågelista om näver. Hur de gamla nävertaken lades finns endast sporadisk kunskap om i landet. I Sverige finns ett antal gamla tak under nyare täckning, men ingen systematiserad studie har genomförts. I Norge har några studier gjorts, de redovisades men ingen tydlig gemensam metodik kan skönjas. Några generella iakttagelser redovisades: Näver under torv bryts ner fortare än under ved. Tunn näver förgås fortare än tjock. Alla var överens om att en samlad studie vore önskvärd, men vem ska hålla i den? Någon kortare studie kan Hantverkslaboratoriet sannolikt stödja. Ett gemensamt problem är att det inte längre finns någon kommersiell handel med näver i landet. Besökarna uppmanades att ta upp näverfångst yrkesmässigt, men det är inte lätt eftersom det endast är i nordligaste Sverige som det finns glasbjörk allmänt numer. Det var med blandade känslor av hopp och förtvivlan jag lämnade Stockholm denna dag. Referat och foto: Per Zackrisson, Svensk Byggtradition