måndag 29 november 2010

BEVARA!

Två av våra medlemmar knyter ett samarbete med två gotländsKa företag för att kunna erbjuda bredare kompetens och möjlighet att åta större uppdrag. Arja Källbom och Anne Håkansson/Britt-Marie Wickberg samarbetar nu med ARS Mundi Konservering AB och Byggnadshyttan på Gotland. Där finns Marleen Kolmodin och Rebeca Kettunen, som främst konserverar sten och måleri. BEVARA! arbetar med kyrklig och profan dekorativ konst i form av måleri, sten, tapeter och förgyllning.
Förutom restaurering, ägnar vi åt konservering, rengöring, retuschering, rekonstruktion över hela södra Sverige. Våra bakgrunder är byggnadsantikvarier, konstnärinnor, konservator, dekorationsmålare, fotografer... Vi tar fram program, arbetsbeskrivningar, utför färgundersökningar och färgsättningsförslag, antikvarisk medverkan, projektering, rådgivning. Besök vår hemsida www.bevaras.se.
Foto: Annons i Gård & Torp nr 8 /2010

onsdag 24 november 2010

En RIKTIG utmaning - ombyggnad av Finska kyrkan

Finska kyrkan på marinbasen i Karlskrona, även kallad Badstugan för tågvirke är ett statligt byggnadsminne och ingår även i världsarvet. Vår arkitekt Lennart Grandelius var antikvariskt ansvarig för projekteringen av kyrkan då den skulle omvandlas till Sjösäkerhetsskola för några år sedan. Boden byttes skepnad från att varit skräpbod de sista åren till att bli undervisnings – och kontorslokaler, med varsamt beaktande av kulturhistoriska värden –samtidigt som kraven för moderna lokaler skulle tillgodoses. Uppdragsgivare var Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen i Blekinge. Uppdraget var att dels beskriva de kulturhistoriska värdena, dels lägga ribban för vilka ingrepp som skulle kunna accepteras och slutligen aktivt medverka till att de kulturhistoriska värdena respekterades under hela projekteringen. Grandelius beskrivning av värdena samt program låg till grund för ämbetets tillståndsbeslut. Antikvarisk medverkan under byggstadiet utfördes sedan av en antikvarie från Blekinge länsmuseum. Av skyddsföreskrifterna för byggnadsminnesförklaringen framgår:
1. Byggnaden får inte rivas, ej heller till sitt yttre byggas om eller på annat sätt förändras
2. Ingrepp får inte göras i byggnadens stomme eller ursprungliga rumsindelning.
3. Byggnaderna skall underhållas så att de inte förfaller. Vård- och underhållsarbeten skall utföras på sådant sätt att det kulturhistoriska värdet inte minskar. Underhållet skall ske med material och metoder som är anpassade till byggnadens egenart.

Byggnaden är en av Karlskronas äldsta byggnader. Från slutet av 1600-talet fram till 1724 användes byggnaden för impregnering av allt tågvirke som tillverkades i det närliggande tråddrageriet. Att den kallades Finska kyrka beror på att de som kokte tjäran och impregnerade tågvirket var finska krigsfångar. Efter 1724 användes byggnaden till förvaring av mastvirke, tagel och tåg. För att klara de stora lasterna, försågs byggnaden med en stor mängd stolpar . På vindsplan stod bl.a.112 stycken stolpar 8” x 8” c/c 1200. I detta plan skulle undervisnings - och konferenslokalerna förläggas! De kulturhistoriska värdena bestod, bland annat, i just den bärande stommen. Målsättningen från begynnelsen var att hela den bärande trästommen skulle bibehållas intakt och helt synlig Att inte tillåta några ingrepp, var en stor utmaning. På det stora hela lyckades ombyggnaden ske, med undantag för några som togs bort för att lämna plats åt utrymningstrappa och hiss. Alla ändringar gjordes reversibla.

Timmerstommen har en stor mängd timmermansmärken; monteringsmärken, identitetsmärken, administrativa märken, dateringar och klotter. Dessa har dokumenterats av Alexandru Babus och är mycket spännande.
Byggnaden har genom de över 300 åren varit i ständig förändring. Ombyggnaden är dock en av de mer genomgripande, med undantag av 1725 års totala omvandling. Det är en del av byggnadens historia att bli anpassad och omformad under 300 år, efter varje generations olika behov. Många generationers spår kommer att finns kvar även efter den nu aktuella ombyggnaden – fullt läsbara i konstruktionerna och fasaderna. Foton: Lennart Grandelius

tisdag 23 november 2010

Med omsorg om detaljer

Med omsorg om detaljer rustar Ragnar Söderman och Petra Ensjö Einarsson gården Stockeryd i närheten av Lekeryd. Med varsam hand får gården nytt liv av dessa två kompetenta byggnadsvårdare. Bilden syns lagningar av portar och timmer och en mycket välgjord och snygg lucka för katten!
Foto: Petra Ensjö Einarson och Ragnar Söderman

lördag 20 november 2010

Välkommen, Timmertradition !

Tomas Svensson är nybliven medlem i Byggnadsvård Qvarnarp och hans företag heter Timmertradition. Han är utbildad på Högskolan Gotlands timmermansutbildning "Nordsvenskt timmerbyggande" i Järvsö, som är inriktad på timring, timmerlagningar, fönstertillverkning - trähantverk i gamla hus. Efter en tid på en fönsterrenoveringsfirma i Linköping, startades Timmertradition. Ca 2/3 år arbetade Tomas med restaureringen av Lambohovs säteri, och har även haft uppdrag med husbeståndet i Gamla Linköping (förvaltat av Bryggaregården AB). Taken på två av byggnaderna på Öna kulturreservat har också lagts om av Tomas. Förutom traditionellt timmermansarbete har Timmertradition även ett samarbete med Lovsö Loghouse.
Tomas med familj har nu tagit över en släktgård i Vimmenarp, mellan Eksjö och Nässjö. Förutom att inrätta en verkstad i ekonomibyggnaderna, har det gamla gårdssågverket startats upp och inom kort kommer den gamla stickhyveln också att börja producera takstickor.
Varmt välkommen till Byggnadsvård Qvarnarp! Vi ser fram ett givande samarbete.

Foto: Arja Källbom


Ändrad användning, möjligheter och svårigheter

Vi var 14 byggnadsvårdare som tog tillfället att informeras och diskutera kring ändrad användning av kulturhistoriska byggnader den 12 november på Skillingarydslägret.
Varje byggnad är en produkt av sin tid och sin användning. Det ställer naturligtvis stora krav när vi vill återanvända en byggnad i vår tid för en ny användning . Den tekniska statusen på byggnaden är mer en ekonomisk fråga.Grunder för ett sådant projekt är förutom byggnaden själv, en väl genomförd analys av kulturhistoriska värden och den nya användningens behov. Resultatet blir alltid en kompromiss.
I vårt exempel, Lancasterskolan i Jönköping, skulle den gamla skolan med tillbyggnader byggas om till kontor och en lägenhet. Byggnaden har enligt detaljplanen q som kräver att exteriören bevaras. I övrigt skall stor varsamhet iakttas. Byggnaden får användas till bostad, handel eller kontor. I bygglovet krävde kommunen att byggherren skulle låta göra en kulturhistorisk värdering av byggnaden. En sådan gjordes av Jönköpings Länsmuseum, en utmärkt publikation presenterade kvaliteterna och förslag till åtgärder. Åtgärdsförslagen här blev, naturligt nog, mycket stor restriktivitet mot förändringar. Denna restriktivitet kunde enligt byggherren inte förenas med användningen som kontor, varken planlösningsmässigt, säkerhetsmässigt eller energiekonomiskt. Stadsingenjörskontorets ställningstagande blev att flera av länsmuseets krav inte behövde tillgodoses. Lennart Grandelius fick uppdraget att lotsa mellan antikvariska och användarens krav. Resultatet blev ett funktionellt kontor och en lägenhet med original, kopior, och nytt. Den gamla väggpanelen finns kvar bakom den invändiga isoleringen. Utsidan är bevarad respektive rekonstruerad och fönster restaurerade.
Vid diskussionen framfördes främst tankar om olika roller i byggprocessen, inte minst kommunens som beslutsfattare i plan- och byggfrågor, antikvariens som företrädare för kulturhistoriska intressen och länsstyrelsens som remissinstans.
Deltagarna fick också en inblick i det statliga byggnadsminnet Skillingaryds läger, snabbt studiebesök i ett par av byggnaderna hann vi med under Lennarts ledning före lunch, byggnader som stått oanvända flera årtionden. Nu får de hyras ut. Då blir det fråga om ny användning och balansgången mellan kulturhistoria och användarkrav fortsätter. TACK Lennart, fastighetsägare och alla deltagare för en givande dag i Skillingaryd!
Referat av Per Zackrisson.
Mathallar och kokhus i lägret som under Grandelius ledning återfått sitt ursprungliga utseende efter att ha varit garage under en mellanperiod.
Foton: Arja Källbom


onsdag 10 november 2010

Dialogseminarium med Hantverkslaboratoriet


Den 5 november träffades en skara byggnadsvårdare och landskapsvårdare (från Jönköpings och Kalmar län) på Krusagården i Eksjö för att diskutera samarbete med Göteborgs universitet och Hantverkslaboratoriet. Det blev en intressant dag där vi diskuterade kunskapsbehov inom områdena, vilka projekt som vore intressant att starta, vilka traditionsbärande personer eller organisationer som finns i vår trakt. Det var spännande och givande diskussioner, och Byggnadsvård Qvarnarp ser fram emot framtida samarbete.