Att använda schabloner är lika gammalt som bruket att använda färg och de förhistoriska människorna använde t ex sina händer som schabloner och blåste sedan färg runt. I de medeltida kyrkorna användes schabloner flitigt för bårder och ytor med stjärnor, klöverblad mm, t ex av Albertus Pictor. Punsning har använts av målare som hjälpmedel i alla tider som hjälp för att teckna upp ett motiv för även frihandsmåleri. På 1700-talet kombinerades schabloner, blocktryck och frihandsmåleri till de första papperstapeterna. Från 1800-talet och till stora delar av århundradet dekorerades hem i både städer och på landsbygden, prästgårdar, gästgiverier, skolor och andra typer av byggnader med schablonmålade tapeter, tillverkade på plats.
De platstillverkade,schablonmålade tapeterna och bårderna visar hur beställaren, fastighetsägaren genom målaren omsatte sina drömmar om skönhet, status och ideal. Ibland var det kanske målaren eller beställaren som hade sett något i andra miljöer, som man enades om. Eller kanske t o m så långt bort som hos granngården. Eller bara fått det beskrivet i ord. Med fernissade/vävförstärkta/schellackerade schabloner tillverkade av papper/näver/plåt , lump-papper i ark, animaliskt lim till limning av ark och till färg, ett få antal pigment och förhållandevis enkla verktyg komponerade målaren en yta som skulle falla i smaken. Pigmenten som användes var t ex krita, kimrök, bensvart, pariserblått, rödockra, gulockra, engelskt rött, umbra, blymönja och av dessa blandades även toner som ljusgrått, blågrått, mörkblått, ljusgult, rosa, ljusblått, orangegult. Genom att mäta och loda, spegelvända och vrida schabloner skapades symmetri och en vision av något annat; ett dyrbart tyg som brokad, siden, kattun – precis som de dyrbara tryckta tapeterna. Genom att förskjuta mönstren något i förhållande till varann kunde en illusion av djupverkan med skuggor åstadkommas och kulörer kunde tonas in i varandra som i de iriserande tapeterna. Geometriernas grundelement härrörde från antikens ideal, klassicism eller romantiken eller var helt påhittade. Stilarna kunde släpa i hundra år från högre ståndsmiljöer till allmoge – en del lever kvar än. Det var ränder i alla ledder,cirklar och romber. Även mycket tunna linjer schablonerades och mönstren kan ha mycket fin passning. Som bröstning imiterades marmor, sten, trä eller tyg. Slutresultatet speglar målarens hantverksskicklighet, beställarens ideal, deras resurser och förväntningar- Resultaten påverkar oss än. Ett rum kan vibrera av mönster och färg, av skönhet och stämning. Målningarna är länkar till målaren och människorna som levde och vistades i dessa byggnader.
Arja Källbom, dekorationsmålare och byggnadsantikvarie, arbetar i ett projekt som finansieras av Station Ormaryd AB och de tre småländska länsstyrelserna. Projektet avslutas i höst och mynnar ut i en mönstersamling med småländska schablonmålade tapeter/väggar. Då kan fler få ta del av denna skatt av mönster- och färgrikedom, hantverksskicklighet Fler bilder finns här.
Foton: Arja Källbom
